Nordisk Var
Alla mina luftslott ha smultit som snö,
alla mina drömmar ha runnit som vatten,
av allt vad jag älskat har jag endast kvar
en blå himmel och några bleka stjärnor.
Vinden rör sig sakta mellan träden.
Tomheten vilar. Vattnet är tyst.
Den gamla granen står vaken och tänker
på
det vita molnet, han i drömmen kysst.
Primavera
Nórdica
Todos
os meus castelos de ar derreteram assim
neve,
todos
os meus sonhos escorreram assim
água,
de
tudo o que amei só me resta
um
céu azul e um punhado de estrelas pálidas.
O
vento lambrisca
lentamente entre as árvores.
O
vazio estaciona.
A água cala.
O
velho abeto segue acordado a pensar
na
nuvem auroral
que beijou em
sonho.